Efter att jag febrilt hamrat på min (eller ja, min hyresvärds) gitarr i många timmar, gjorde jag till sist en så kallad "pitchbend" vilket bidrog till att b-strängen gav vika. Detta ledde till att jag var tvungen att ta mig ända in till Växjö stad för att köpa nya strängar. När jag går där på en parallelgata till storgatan får jag syn på Musikcentralen och tänker att här ska jag kunna finna mig ett par strängar. Väl i butiken möts jag av två medelåldersherrar som frustande plockar stora kartonger förmodligen fyllda med musikrelaterade prylar. Min första tanke är att jag nu ska behöva krångla och kanske till och med behöva harkla mig för att få hjälp, jag som bara vill ha ett par simpla strängar. Men ack så motbevisad jag blev. Bakom den lite upphöjda kassan smyger en yngre kille med ruffsigt hår (kan ha hetat Martin) fram och direkt står till mitt förfogande.

Kritisk till snoffsiga snorungar med tron att de är experter som jag är gör att jag mer en gärna sätter säljare på prov, vilket jag också i detta fall gör genom att fråga den ruffshåriga killen som kanske hette Martin om de har några strängar. Jag tänker att denna unga herre eventuellt döpt till Martin, möjligen på grund av sitt ruffsiga hår ska agera långsamt och förrvirrande över min så breda och ganska dumma fråga. Men jag möts ganska snabbt av en kvickt levererad motfråga som lyder: Vilken sorts gitarr ska de va till? han ställer denna delikata fråga med en sån elegant betoning som varken får honom att låta nedlåtande men inte heller gör han det för krångligt för mig, jag börjar gilla den här killen. Jag berättar vad jag har för gitarr och att jag inte har nått speciellt märke jag önskar och det är nu denne man visar varför han står bakom kassan. Upp på disken slänger han fram ett par strängar som han förklarar är omtäckta av ett tunnt lager Gore-Tex, japp ni läste rätt, GORE-TEX! Detta ska enligt försäljaren leda till längre hållbarhet utan att påverka ljudet från gitarren. SMACK! sa det så var kortet draget, strängarna och kvittot nedstoppade i en precis, perfekt skuren plastpåse. Jag kunde sedan i godan ro röra mig hemmåt i en harmoni som bara uppstår när trevliga försäljare ger mig strängar fullt kapabla till att släppa ut svett och släppa in och ut luft.

Aldrig har jag på en musikaffär blivit så väl mött. Detta kan ju bero på att jag mestadels inhandlat mina musikgrunkor på Musikbörsen i Nyköping. Där den ena snickesnackern efter den andra ska pracka på en allt möjligt jävla bråte. Sen får jag väl erkänna att jag i yngre dagar kanske petade lite väl hårt på de där högljuda cymbalerna, vilket kanske i sin tur gjorde att butiksbiträdena blev lagom glada sådär på eftermiddagen strax innan stängning. Men som vuxen och "mogen" musikaffärshandlare ger jag ruffskillen på Musikcentralen Växjö 5 intorkade snusar förvarade i en blomkruka av 5 möjliga. Frisyren får en 3:a