Av någon outgrundlig anledning har jag börjat intressera mig för E-sport. För er utan kunskaper kring ämnet rör det sig om sport och tävling i dator- eller tv-spel. Jag är ingen "Gamer" själv, på sin höjd en hyffsad instagib CTF lirare i Quake, men annars har jag mest försvarat en bas i någon towerdefense-karta på Warcraft III. Visst man har väl lirat en och annan CS-runda ute på nätet, men allt som oftast har det resulterat i att jag åker på "A Major Can of Woopass".

Allt började ironiskt nog när jag spelade "vanlig" sport, i form av innebandy. Där jag efter en sommar fylld av öl och allmänt glassande, dumt nog bestämmer mig för att så att säga "röra på fläsket". Sådär i slutet av träningspasset när man är så trött att verklighetsuppfattning och tankeverksamhet är lagda åt sidan och det enda som gäller är att bita ihop och fullfölja dom sista tio minutrarna som återstår, händer det som inte får hända. PANG! Vaknar till på golvet, groggy som satan, blöder nå jävulskt från läppen. Hela världen omkring mig är fantastiskt förvirrande. Helt plötsligt befinner jag mig i en bil, och helt plötsligt ligger jag på en brits och skämtar med en sjuksköterska.

Denna hjärnskakning och helt trasiga läpp resulterar i en tillfällig vistelse hos min gode vän Pontus. Utan möjlighet att gå ut och utan möjlghet att kunna "ta en öl" söker jag mig snabbt till spelandet. Nu låter det kanske som en farlig tendens, att jag i avstånd från krökande måste ta till någonting så läskigt och beroendeframfallande som dataspel. Det ligger en poäng i det också. Jag känner mig ofta skakis på kvällen när jag inte får en dos av lite Heroes of Newerth. För att stilla min hunger på spelande har jag börjat kolla på streamade matcher där de allra bästa i världen gör upp mot varandra. När det sen inte finns några matcher av spel jag tycker är kul, har jag börjat titta på tävlingar i spel jag inte ens rört. Igår var en sådan kväll.

Jag sitter uppe till ca 06.00 på morgonkvisten för att se vem av två Koreaner som vinner Noth American Star League-finalen i Starcraft 2. Varför? Ja, det undrar jag också. Den frågan får vi ta upp någon annan gång för det intressanta med den här matchen var knappast deras "APM" eller ens vem som vann. Det som fångade mitt intresse var dessa två asiaters frisyrer. Efter lite "googlande" visar det sig att ingen asiatisk starcraft-spelare skiljer sig från normen. ALLA har samma frisyr! Jag lägger in en bild från en turnering där prispallen består av enbart asiater och som ni tydligt kan se har alla samma frisyr.


Jag har ingen vetenskaplig förklaring till detta fenomen. Kanske är denna frisyren optimerad för att bära upp ett Headset på allra bästa sätt? Kanske finns det nån standard för hur Asiatiska E-sportspelare får se ut, lite som att mustacher är den enda ansiktsbehåringen en amerikansk polisman får bära så därför bär alla amerikanska poliser mustach. Man tar det man får helt enkelt. Jag har ingen aning, men det mest troliga är väl att om man lägger ner all den tid dessa gör framför datorn så får man förmodligen inga brudar. Vad gör man då åt denna avsaknad av fruntimmer? Jo man vänder blicken åt någon som istället får väldigt mycket tjejer, nämligen Justin Bieber. Vad gör att Bieber får brudar? Jo hans frisyr. "Jag kör på en likadan så ska jag nog få lite napp". Jag kan inte annat än att se det som den enda logiska förklaringen.

En sak är säker dock. När jag går in på universitetsbiblioteket, ser en asiat med en liknande frisyr sitta vid en utstationerad dator och tänker "åååh en Starcraft-spelare" kan jag med enkelhet konstatera att både frisyrfenomenet och mitt E-sportsintresse har gått lite för långt.

Relaterade Bilder:


Amerikanska poliser: